Kompetensförsörjning i Dalarna

Skapad av: Samhällsanalys, Region Dalarna
Senast uppdaterad: 2023-07-14

2 Bakgrund och teori

Figur 1

Figur 2

Figur 3

Figur 6

Figur 7

3 Efterfrågan, nu och framledes

Förvärvsarbetande

Figur 7

Kompetenskrav

Figur 7

Utbildning och ålder

Figur 14

Figur 15

Figur 16

4 Utbud i Dalarnas län

Befolkning och pendling

Figur 7

Figur 18

Figur 19

Figur 20

Utbildningsnivå

Figur 21

Figur 22

Figur 24

Gymnasiet, högskolan och YH

Figur 25

Figur 26

Figur 27

Figur 28

Figur 29

Figur 30

Figur 31

Figur 32

5 Matchning i Dalarnas län

Sysselsättningsgraden, det vill säga utsträckningen i vilken människor i arbetsför ålder (20-64 år) arbetar, skiljer sig åt mellan inrikes och utrikes födda. Sysselsättningsgraden bland utrikes födda är lägre än sysselsättningsgraden för inrikes födda i samtliga svenska län. Det finns även skillnader mellan kvinnor och män. För inrikes födda, det vänstra diagrammet nedan, är sysselsättningsgraden för båda könen ungefär lika hög. Variationen i sysselsättningsgrad mellan länen är även den ganska liten.

För utrikes födda (det högra diagrammet nedan) är bilden annorlunda. Utrikes födda män har en högre sysselsättningsgrad än utrikes födda kvinnor i samtliga län förutom Norrbotten. I Dalarna var sysselsättningsgraden bland utrikes födda män ungefär 70 procent, vilket är ca 7 procentenheter mer än för utrikes födda kvinnor i Dalarna. Något man måste ta hänsyn till när man analyserar sysselsättningsgrad och arbetslöshet bland utrikes födda är hur lång tid de har varit i Sverige. Vistelsetid i Sverige har ett starkt samband med sysselsättningsgrad och arbetslöshet och därmed kommer andelen nyanlända i gruppen utrikes födda att påverka nivån på dessa variabler.

Vad gäller sysselsättningsgrad uppvisar kommunerna i Dalarna ett liknande mönster som länen på nationell nivå. Gruppen inrikes födda har en högre sysselsättningsgrad i samtliga kommuner i Dalarna jämfört med utrikes födda. Även här är sysselsättningsgraden för inrikes födda kvinnor och män ungefär lika hög. För utrikes födda är det däremot stora skillnader mellan kvinnor och män, men också mellan olika kommuner. I linje med den nationella bilden är sysselsättningsgraden högre för gruppen utrikes födda män än för utrikes födda kvinnor. Sysselsättningsgraden för utrikes födda män skiljer sig dock åt mellan kommuner där den högsta sysselsättningsgraden finns i Malung-Sälen (ca 80 procent) och den lägsta i Borlänge (ungefär 65 procent).

Skillnaderna mellan utrikes födda kvinnor och män är mer synlig mellan kommuner i Dalarna än när länen som helhet jämförs. Malung-Sälen har den högsta sysselsättningsgraden för gruppen utrikes födda kvinnor, runt 74 procent, och ligger klart över genomsnittet för Dalarnas län (knappt 62 procent). Samtidigt är sysselsättningsgraden i Ludvika kommun bland utrikes födda kvinnor bara ungefär 56 procent.

Värt att notera är att en del av skillnaden i utrikes föddas sysselsättningsgrad mellan kommunerna i Dalarna sannolikt kan förklaras av skillnader i antalet personer som invandrade under åren runt flyktingkrisen 2015. Exempelvis var Avesta, Ludvika och Hedemora de tre kommuner som hade högst invandring i förhållande till folkmängd under 2015, 2016 och 2017.

Nivån av matchning på arbetsmarknaden mäter i hur stor utsträckning människor jobbar med vad de är utbildade till. Generellt tenderar olika typer av specialiserade eftergymnasiala utbildningar, exempelvis läkare och psykologer, ha hög matchning. Utbildar man sig till läkare är det väldigt hög sannolikhet att man även har det som yrke (närmare 100 procent). På andra sidan av spektrumet finns dels olika former av gymnasieutbildningar, dels eftergymnasiala utbildningar inom exempelvis humaniora och konst, där runt hälften jobbar med vad de är utbildade till. Rent generellt ligger matchninggraden på runt 71 procent i Sverige, där något fler kvinnor än män jobbar med vad de är utbildade till. Det finns vissa skillnader mellan länen, men dessa är relativt små. I Dalarna är matchningsgraden ca 69 procent, vilket är något sämre än riket som helhet.

Matchningen på arbetsmarknaden tenderar att variera beroende på var man är född. I Dalarna har inrikes födda högst matchning med ungefär 70 procent för både kvinnor och män. Även personer födda inom EU har hög matchning (runt 66 procent). Lägst matchningsgrad har personer födda i Asien (ca 64 procent).

6 Utbildningsområden och prognoser

Figur 38

Figur 39

Figur 40

Figur 41

$Figur 42$

Figur 42

Figur 43